Försvarsmakten och miljön Om några dagar – i denna ljuva sommartid – kommer kust, hav och luft kring södra Östersjön att invaderas av Natos militära styrka och som värdland lånar Sverige villigt ut vår miljö på, ovan och utanför Ravlunda skjutfält, skriver Kerstin Dahlberg och Eva Ekelöf i Maglehem.
Det är en gigantisk övning med 12 000 personer, 44 örlogsfartyg, ett 40-tal stridsflygplan och därutöver helikoptrar, som dag och natt ska öva lågflygning över oss. Ledda av chefen för den amerikanska flottan. Information finns att hämta på Natos och svenska försvarsmaktens webbsidor. Där står däremot inget lättillgängligt om hur detta kommer att påverka miljö och klimat.
Medan vi civila uppmanas att minimera utsläpp, helst sluta flyga eller åtminstone miljökompensera, köra bil mindre och i stället cykla till jobbet, köpa begagnade kläder för att minska utsläppen av växthusgaser verkar militärmakten leva i en parallell värld utan klimatångest eller flygskam.
Vi har all rätt att ställa frågan om det alls görs någon miljökonsekvensbeskrivning för Baltops 2019 – detta krigsspel i vår närmiljö.
Vilka bränslen används för stridsflygplanen och hur miljökompenserar försvarsmakten? Vilka krav ställs på den och på de 18 länder som ska delta i denna mastodontövning, som för övrigt endast är en av många i vårt land och på andra håll. Tas det överhuvudtaget någon klimathänsyn eller är de militära aktiviteterna överordnade klotets överlevnad?
Dessa frågor vore det högst rimligt att få svar på i en tid när barn och unga tvingas utebli från skolan för att överhuvudtaget få vuxna att vakna upp och att förmå politiska beslutsfattare att börja agera, fatta beslut i rätt riktning.
Klimathotet som med rätta oroar de unga kan inte vara ett ok, som enbart ska tynga det civila samhället och civila individer.
Helhet och transparens är ord som gärna bollas i politiska sammanhang. Ska de orden tas på allvar i klimatsammanhang måste även militärkomplexet ingå. Vad finns att försvara med alla bomber, missiler, raketer och soldater om jorden inte längre är beboelig?
Enbart i Sverige avsätts fem gånger så mycket i pengar för den militära budgeten som till åtgärder för att stoppa klimatförändringarna. 49,3 miljarder jämfört med 9,8 enligt regeringens budget 2018, utgiftsområde 6 respektive 20.
Det är inte troligt att fördelningen är mera till klimatets fördel i övriga länder som nu ska dundra fram i södra Östersjön och till och med beskjuta Ravlunda skjutfält (10 juni).
Storövningar i Rysslands närhet ökar givetvis rysk oro och misstänksamhet och därmed ökar även deras storövningar i Östersjön. En uppåtgående spiral av osäkerhet, otrygghet, klimat- miljöskadlig aktivitet.
Det är hög tid att ställa krav på tydlig redovisning av militärövningarnas klimatpåverkan. Militären kan inte tillåtas att agera som om de hade ett eget klot där egna regler gäller.
Samma krav måste gälla för den som för civilsamhället och minst lika stor budget avsättas för klimatåtgärder som för krigsmaskineriet.
KERSTIN DAHLBERG OCH EVA EKELÖF
MAGLEHEM
|
|
