Mats Jangdal skriver i Kb, 13/7, där han minst sagt är skeptisk till klimatproblemet och mitt tidigare inlägg i ämnet och menar att debatten är likriktad.
Självklart ska vi ifrågasätta. Självklart ska vi värna om rätten att uttrycka vår åsikt. Om detta är vi, Mats Jangdal och jag nog överens. Som bekant, motsatserna är drivkraft till all utveckling. Om pengars makt, klimathotets kommersialisering och den mediala likriktningen är vi säkert också överens. Och som M J påpekar: ”Man behöver inget göra, bara snacka utan att riskera stå till svars för beslut som skadat klimatet”, med tydlig känga åt det politiska etablissemanget.
Men om vi bortser från växthusgasernas orsak och verkan och istället diskuterar problemet med resursslöseri och dess påverkan. I tv-dokumentären Human beskriver före detta premiärministern i Uruguay, José Mujica, problemet så här: ”Vi har skapat konsumtionssamhället där vi tvingas kasta berg av varor, annars kollapsar systemet , som kräver ständig tillväxt.”
Betänk att det produceras mat för drygt 12 miljarder människor, samtidigt som vi ”bara” är 7,7. Vidare, praktexemplet med den norska torsken som skickas till Kina, där den fryses in med vatten, för viktökning och sedan skickas tillbaka. Allt detta arbete och resursslöseri, för vår försörjning, helt i onödan. Endast för fåtalets rätt att maximera vinsten. Vi borde fråga oss om orsaken till varför vi i dag importerar, drygt 50 procent av livsmedelsbehovet. Europas mest importberoende land när det gäller livsmedel. Trots god potential för livsmedelsproduktion. Grundorsaken är, påstår jag, densamma som exemplet med den norska torsken. Vilket 95 procent av världens klimat och miljöforskare också påpekar.
BO SAMUELSSON
MEDLEM I KOMMUNISTISKA PARTIET
|
|
